BARARESOR...

Nu är det bara åtta kilometer kvar till yttersta spetsen och Å. Vi står just nu i Reine och har inte bestämt oss för om vi skall sova här eller om vi kör ner till Å lite senare?

Det blev så att vi körde ner till sydligaste spetsen på Lofoten, Å. Ett trevligt litet fiskesamhälle. När vi var nere i den lilla hamnen kom en liten fiskebåt in, en sådan som kanske tre fyra personer hyr för att ge sig ut på en fisketur. Dom tre tyskarna som steg iland hade fått en hel del ganska stor fisk. Jag såg en plattfisk och åtta stortorskar. Det fanns rensbord alldeles bredvid så en av killarna satte igång att rensa fiskarna direkt. Sedan körde dom ut fiskrenset till Norskehavet där några fiskmåsar väntade, men det kom strax fler som sedan kalasade på renset. Det dök också upp en säl. Efter det skådespelet gick vi upp till parkeringen och vidare ut mot det stora Norskehavet. En underbar kväll med ett fantastiskt ljus. En ensam kvinnlig cyklist tältade där och tillredde någon slags kvällsmat på en stenhäll. I den här byn liksom de andra som vi gjort besök hos, hänger fiskhuvuden och fiskkroppar på tork. Så även här vid vår parkering. Jag var tvungen att tände WoodWick-ljuset en stund. Men man vänjer sig...

31 maj och fredag, Å, 2702 km, varmt och soligt.

Så blev det promenad ner till Å:s centrum igen. Fotade häckande måsar som bygger sina bon precis var som helst. Många gånger "knör" dom ihop sig orimligt. Inte konstigt med tanke på hur mycket måsar det är. Ska ta reda på vilken sort så småningom. Vi passade på att köpa varsin glass och två vykort till Ungern med frimärke, summa summarum 94 NOK.

Det är väldigt varmt så vi sitter i bobilen en stund till och sedan blir det en tur ner till havet. Kanske provar J på fiskelyckan.

Jag undrar hur det är här på parkeringen under semestertider? För nu kommer och går det husbilar stup i kvarten. Säsongen är ju bara i sin linda. Många olika nationaliteter. Men det är också många med vanliga bilar. Något fiskande gick inte att genomföra, men J försökte hur som helst. Att stå och kasta från 40 meters höjd ner till kanske 50 meters djup funkar ju inte. Men det var en magisk kväll med ett magiskt ljus som vi fick njuta av där ute på yttersta spetsen av Å i Lofoten. Hastigt och lustigt bestämde vi oss för att dra vidare trots den sena timmen. Runt 22.30-tiden var vi beredda att lämna Å:s parkeringsplats tillika busstation. Efter någon dryg halvtimmes körning stannade vi vid en Beach. Av med skorna, ner till den vita sandstranden för att känna sanden mellan tårna och plaska fötterna i det iskalla Norskehavet och om inte detta var nog, så hade vi midnattssolen rakt framför oss. Det var en stark upplevelse...jag hörde en kör bakom mej, men det var nog vågornas brus som ekade från servicehuset där jag stod för att fota midnattssolen. När vi hade kört 56 kilometer totalt stannade vi för att sova. Då hade klockan hunnit bli halv två på natten. Rastplatsen heter Kunst och fram till den från Å har vi passerat tre broar och tre tunnlar.

Sitter nu och äter skolebröd och dricker kaffe på Aunsetfjorden och har precis passerat Solvaer, där vi handlade lite. Här övernattade vi när vi var på väg till Å.

Nära Holdöj stannar vi och tar ett dopp vid den fantastiska vita stranden tillsammans med ett par från Sweits. Det klart turkosblå vattnet har jag svårt att slita mej ifrån. Längtar redan tillbaka ner i vattnet i den 28 gradiga luften och kanske 16-gradiga vattnet.

Övernattar i Norge för sista gången under den har resan. Det var mycket trafik som var störande och två långtradare med motorn på under lång tid. Men sådant får man räkna med på allmänna parkeringsplatser.